Psykopati



Det som tidigare kallades “psykopati” har döpts om till Antisocial personlighetsstörning. Detta skedde 1980 i samband med publikationen av DSM III (Diagnostic and statistisc manual for metal disorders III). Den klassiska definitionen av psykopati betonade personlighetsdrag som: egocentrerad, bedräglig, oförmåga att känna genuina/äkta känslor, manipulativ, själviskhet, brist på empati, brist på skuldkänslor och ånger. Det som idag kallas för Antisocial personlighetsstörning betonar beteende istället för personlighetsdrag. Enligt den nya diagnostiska beskrivningen av en person med antisocial personlighetsstörning ska personen visa på ett ihållande överträdelse av sociala normer, lögnaktighet, stöld, skolk från skolan, misskötsel av arbetsåtagande och trafikbrott. På grund av skillnaden mellan det tidigare och den senaste beskrivningen av psykopati/antisocial personlighetsstörning går inte att säga att det som förr kallades för psykopati är det samma som det idag kallas för antisocial personlighetsstörning. Detta innebär förstås inte att psykopater inte längre finns, för det gör de - det finns människor som uppfyller den tidigare beskrivningen för psykopati. Det handlar snarast om att beskrivningen av psykotapi fokuserar mer på personlighetsegenskaper medan beskrivningen av antisocial personlighetsstörning fokusera på beteende och de mer synliga aspekter av personen med störningen.


“De flesta psykopater uppfyller beskrivningen för antisocial personlighetsstörning, men de flesta personer med antisocial personlighetsstörning är inte psykopater”

I en artikel i Psychiatric Times skriver PhD, Robert D. Hare “De flesta psykopater uppfyller beskrivningen för antisocial personlighetsstörning, men de flesta personer med antisocial personlighetsstörning är inte psykopater” (Psychopathy and Antisocial Personality Disorder: A Case of Diagnostic Confusion, February 1, 1996). Detta kan innebära att psykopati och det som idag kallas för antisocial personlighetsstörning inte är samma sak utan två olika personlighetsstörningar.


Symptom

Robert D. Hare har också utvecklat ett diagnostisk lista för att undersöka om en person uppfyller dragen för psykopati. Den heter Psychopathy Checklist och innehåller följande drag hos en person med psykoterapi:


Faktor 1: Aggressiv narcissism

  • Charm

  • Grandios självuppfattning

  • Patologiska lögner

  • Manipulativ

  • Avsaknad av skuld eller ånger

  • Ytliga förbindelser

  • Avsaknad av empati

  • Oförmåga att ta ansvar för egna handlingar


Faktor 2: Socialt avvikande livsstil

  • Behov av stimulation/Lätt uttråkad

  • Parasitisk livsstil

  • Dålig kontroll över beteende

  • Tidiga beteendeproblem

  • Avsaknad av realistiska framtida mål

  • Impulsivitet

  • Oansvar

  • Ungdomsbrottslighet

  • Återdragning av villkorlig frigivelse


Element som inte associeras med någon faktor

  • Promiskuöst sexuellt beteende (sexueklkt lösaktig)

  • Många korta giftermål/relationer

  • Kriminell mångsidighet


För att veta om en person uppfyller beskrivning för psykopati behövs information från sjukjournaler samt en delvis strukturerad intervju. Person ska också först uppfylla beskrivning för en personlighetsstörning, läs mer här.


Behandling

Det finns möjlighet till behandling, dock är det en svårare behandling då personlighetsstörningen är en del av personen. Det främsta målet med behandlingen är att minska lidandet. Behandlingen går därför ut på att utveckla olika strategier för den som lider av personlighetsstörningen för att förbättra tillståndet och minska de problem personen kan hamna i/har hamnat i. Nära anhöriga kan också behöva stöd och hjälp för att lära sig att hantera personer med problematiken.